We could have it all..

Sitter och lipar. Vet knappt varför.
Men jag önskar så innerligt att jag inte hade brytt mig så mycket. För jag får ingenting tillbaka :(
Dör av brist på uppmärksamhet och närhet. Förstår inte varför jag fortsätter.
Så mycket känslor från min sida och knappt ett tecken från andra hållet :(
Prata kan man ju glömma. Du förstår inte vad jag säger. Du vill inte. Saknar så otroligt känslan av att vara behövd och älskad. Saknar skrytet om hur bra jag är för dig. Hur mycket jag betyder för dig. Hur du hade kunnat göra vad som helst för mig. Men det kommer inte..
Behovet av andras uppmärksamhet verkar vara större. och vad folk tycker runt omkring.
Varför kan inte jag få betyda något? Varför kan du inte bara köra alla mil hem om jag behöver dig? För att du skulle aldrig förstå :(
Saknar mig själv. Vet inte vem jag är längre. Stenhård.
- Från och med då. Från och med du.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback