Anneli

Usch, nu har jag kommit över vara-arg/förbannad-stadiet och är nu i stället i gråta-och-lipa-alldeles-ensam-stadiet.
Det är det värsta. Nu  mår jag som sämst.

Jag saknar dig!
Jag saknar din doft och din varma famn.
Jag saknar ditt vackra leende.
Jag saknar hur rädd du alltid var om mig.
Jag saknar hur du alltid viskade "jag älskar dig"  innan du somnade.
Jag saknar att ha dig jämte mig när jag somnar.
Jag saknar dina telefonsamtal mitt på dagen.
Jag saknar att du alltid blev orolig när du inte visste var jag var.
Jag saknar din värme.
Jag saknar din kärlek.
Jag saknar dig.

Jag undrar hur du mår, jag undrar vad du gör och jag undrar vad du vill.

Jag känner mig hemsk som faktiskt undrar om du verkligen menade allt du sa.
Jag funderar faktiskt ibland på om du verkligen älskade mig så högt.

Två dygn, det är sååå länge sen. Jag låter antagligen otroligt patetisk som redan nu håller på att gå i tusen bitar.
Men jag undrar om du vet hur högt jag älskade dig, (älskar!).
Min framtid va din.

-For one single moment your whole life could turn around. Stand there for a moment.