Natt-tankar
Jaha klockan visar halv tre mitt i natten.
Kan inte sova. Det är så jävla svårt att sova på ett ny-gammalt ställe och inte vara van vid att sova själv.
Har legat och vridit och vänt på mig i två timmar. Mellan varven har jag ringt miljoner samtal till samma nummer.
Inget svar. Jag kommer explodera. Allt tack vare min nyfikenhet.
I alla fall, idag hade vi vårt första bråk. Under uppehåll! Jag förstår inte hur vi lyckas.
Det kanske inte är menat att vi två ska dela livet tillsammans. Trots att jag hoppas så innerligt på det.
Men som sagt Svartsjuka dödar förhållanden om det inte är inom rimliga gränser.
Jag orkar inte mer. Båda jag och han mår dåligt. Men det finns gränser för sådant oxå.
Men inte heller är någonting omöjligt. Om man älskar någon så otroligt mycket så kan man kämpa tills det funkar. citat av min kära vän Annie; "Ett förhållande är som en berg-och-dal bana. Ibland går det upp och ibland går det ner". sant sant. Jag kämpar om du kämpar. Vill du kämpa med mig?
Svar lär ju inte komma förens personen ifråga LYFTER på luren när det ringer :)
Nähä, jag får väl gå ut och ta mig en mitt-i-natten-ciggiluring så att jag kan sova bättre.
Aldrig har jag älskat en människa så som jag älskar honom.